Jobbigt men kul...

Har nu flyttat hemifrån, gått rätt så bra.
 
Har varit jävligt orolig över ekonomin, det går i släkten, speciellt med min uppväxt.
Man är rädd att tappa lägenheten, trots att alla, inklusive sos och psykolog garanterar att det ej kommer att hända.
 
Eva kom på besök.. hon är arg och säger precis som min farmor, att jag nekar mig själv hjälp.
Dom säger att jag inte är normal, och att jag är idiotisk som inte vill ha hjälp.
 
Vad menar dom?
Jag har gått en till utredning på öppenpsyk som tog ett helt jävla år, men då kommer Eva och säger att man sak "överklaga" och göra det på en "riktig psyk klinik".
Det känns inte bra att folk säger att man inte är normal och inte kommer klara sig, att man måste skaffa LSS för att överleva och att jag måste ha någon sjukdom för jag är så konstig...??
 
Det känns inte rätt att göra en utredning, och sen bli "besviken" över att man är frisk och "överklaga" och försöka skaffa en diagnos.. allt för att få pengar...
 
Hur fan tänker dom? Är jag inte sjuk nog så ska jag väl fan inte vara ledsen över det eller?
 
Min största ambition i livet är inte att bli tillräkligt sjuk för att kunna gå hemma hela livet och leva på skatte pengar...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0