Skolan...

Fick lyxig skjuts hem från skolan idag av rektorn.
 
Tydligen så har jag gjort lite fel ibland.
Jag har, oavsiktligt, svarat för ofta på frågor av lärare, tydligen är folk upprörda över detta, det förstår jag.
Dessa människor är trots allt mycket yngre än mig, dom behöver tid och stöd för att våga säga något... oftast så känns det som man gör dom en tjänst av att säga något, men det gör man nog inte igentligen.,
 
Det är klart att jag gillar känslan av att man kan något, det är bara naturligt, men jag hade ingen aning om att folk blev så ledsna av att jag svarade på lärarnas frågor, jag vill ju bara visa att jag faktiskt lyssnat, och inte spelat mobil-spel många andra.
 
Sen så har haft problem med min Svenska/Engelska lärare igen, hon är ju väldigt ung, bara 27 eller 28, och hon tar väldigt illa vid sig vid saker och ting.
 
Det är inte första gången det blir missförstånd mellan henne och mig, det började när hon kom till skolan och jag tyckte hon var väldigt sträng, man vågade nästan inte säga något på lektionerna för att hon skrattade åt ens svar eller fick det man sa att låta komiskt.
 
Jag kom en gång med en ide för att vi skulle läsa högt för klassen när hon hade en bok hon skulle läsa.
Då sa hon bara "Jag tror jag är LIIIITE bättre på engelska en er, olle"
Vad fan, tänkte jag. Det handlar väl inte bara om att man ska höra hur det SKA uttallas och också om att träna inför tal inför folk... det är jätte viktigt... tycker jag...
 
Mitt första intryck av detta rödhåriga helvete var att hon gick efter "Dumma frågor får dumma svar".
Denna attityd FUNGERAR INTE om man är lärare... hon värkar snarare vara lärare för att få lön och ha skojigt än att faktiskt lära ut ordentligt. Inte undra på att dom andra inte vågar säga något på lektionerna.
 
Hon har sagt så här: Vi är elever, hon är en ämneslärare, och INTE en mentor.
Detta gör det OMÖJLIGT att prata med henne på rasterna, TOTALT omöjligt, seriöst alltså.
Hon bara sätter näsan i vädret och skriker "Det är inte en del utav mina arbetsuppgifter"
Det är som om det vore nått jävla militär läger... Nu har min rektor förklarat hur man ska göra med louise..
Lektionerna måste vara proffesionella, objektiva och o-personliga, och hon är den ända som får skämta om något, ingen annan, för då kan man råka trampa hon på tårna och kränka hon.
 
Men innan jag förstog detta så försökte jag hela tiden bryta den extremt tjocka isen som fanns i klassrummet.. man försöker skämta till det.. ett stort misstag såklart..
Det är lätt att vara efterklok i sånna här situationer, MÄNNISKOR ÄR OLIKA.
Jag inser att sexuella skämt kan vara osmakliga och opassande i undervisningsmiljö, så när hon frågar om vilken typ av noveller vi ska läsa så säger jag "Sexuella noveller".. dom har funits sedan romartiden och är sensuella och vackra trots allt..
 
Boom, nu har hon snackat med rektorn, tydigen behandlar jag henne nervärderande, tydligen så har jag försökt bjuda ut hon på en DEJT!??
Tydligen så är det sexuella trakasserier...
 
Det är klart nu i efterhand att man inser att man bör hålla sig för sig själv och inte skämta om nått innan men känner personen.. men ändå... 
 
Jag inser att man inte har rätt, eller kan, förändra någons attityd..

Men en kvinna på 27 bast som knappt verkar ha blivit vuxen men känner sig otroligt överlägsen alla andra.. vad är det för lärarmaterial?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0